Skruvpålar i stället för betong
Varför vi vill bygga vårt Dansk Cottage på Ærø på skruvpålar i stället för på en traditionell gjuten betongplatta.
Vår tomt i byn Skovby nära Søby är ungefär 3 300 kvadratmeter stor – äng, jord, himmel och en känsla av rymd. När vi började planera Dansk Cottage stod det snabbt klart för oss: Huset ska passa in i den här biten natur, inte begrava den.
Ett traditionellt hus står oftast på en gjuten betongplatta. Då grävs jord bort, grus packas och en sammanhängande betongyta gjuts. Marken under blir därmed tätad: Regnvatten kan inte längre sjunka undan, markens liv och växterna förlorar sin plats, och en sådan platta går senare bara att ta bort med stor insats.
Därför planerar vi annorlunda. Dansk Cottage ska stå på skruvpålar av stål: enskilda pålar som skruvas ner i marken och bär trähuset. Vi avstår från en sammanhängande betongplatta. Marken mellan pålarna förblir mark.
Så förenar vi två saker som är viktiga för oss: ett modernt skandinaviskt trähus där man trivs, och en tomt som behåller sin karaktär. Ärligt talat är det ingen mirakellösning – även stål har ett miljöavtryck. Men för ett trähus på en naturtomt tycker vi att det är den mest självklara vägen.
En skruvgrund består av stålpålar med gänga eller en skruvvinge längst ner. En maskin skruvar ner pålarna i marken som en stor skruv – utan stor byggrop och utan väntetid, eftersom ingen betong behöver härda.
Pålarna når ner till jordlager med tillräcklig bärförmåga. Där för de över husets vikt till undergrunden via skruvvinge och pålskaft. På pålhuvudena monteras höjdjusterbara upplag. På dem vilar husets bärande konstruktion – hos Dansk Cottage de prefabricerade trämodulerna.
Hur djupt, hur många och vilka pålar som behövs avgörs inte av magkänslan utan av marken. Det kräver en geoteknisk undersökning och en konstruktionsberäkning. På vår tomt tog företaget Fremtidens Fundament jordprover och skruvade i provpålar i oktober 2026 – mer om det längre ner.
De här fördelarna kan en skruvgrund ha jämfört med en betongplatta – beroende på mark, hus och utförande:
I stället för en gjuten platta bär enskilda stålpålar huset. Till själva grunden gjuts ingen betong.
Det blir ingen stor byggrop och ingen grusbädd. Pålarna skruvas i precis vid upplagspunkterna.
Bara pålarnas tvärsnitt rör marken. Under och runt huset kan regnvattnet fortsätta att sjunka undan.
Skruvpålar kan i princip skruvas upp igen. Stål är ett material som återvinns väl.
Mindre betong och mindre markförflyttning kan minska utsläppen. Om och hur mycket beror på det enskilda fallet.
Viktigt: Den faktiska miljöpåverkan beror på mängden stål, hur stålet tillverkas, transporten, typen av grundläggning, livslängden och vilken betonglösning man jämför med. Även ståltillverkning orsakar betydande CO₂-utsläpp. Vi har ännu ingen livscykelanalys för vårt hus – därför anger vi inga besparingssiffror.
En saklig översikt över typiska skillnader. I det enskilda fallet avgör mark, byggnad och planering.
| Kriterium | Skruvpålar (stål) | Betongplatta |
|---|---|---|
| Materialåtgång | Enskilda stålpålar; mängden beror på husets vikt och marken | Sammanhängande platta av betong och armeringsstål, oftast på grus eller makadam |
| Betongbehov | Inget för själva grunden | Stort – plattan består huvudsakligen av betong |
| Markarbete | Litet, bara vid pålarna | Schaktning över hela ytan, packning, bärlager |
| Marktätning | Mycket liten (pålarnas tvärsnitt) | Fullständig under plattans yta |
| Transport | Pålar och iskruvningsmaskin; stål har ofta långa transportvägar | Flera turer med fabriksbetong, grus och armering |
| Demontering | Kan i princip skruvas upp | Rivning med tunga maskiner; marken måste sedan återställas |
| Återvinning | Stål återvinns väl | Krossad betong kan bearbetas, oftast som ballast eller fyllning |
| Korrosionsskydd | Nödvändigt, t.ex. varmförzinkning; beror på mark och vatten | Armeringen ligger skyddad i betongen |
| Bärförmåga | Dimensioneras efter geoteknisk undersökning och beräkning; provbelastning på plats möjlig | Beprövad, fördelar lasten över ytan; dimensioneras också efter beräkning |
| CO₂-avtryck | Beror framför allt på stålmängd och ståltillverkning | Beror framför allt på betongmängd och cementtyp |
Läs mer: Internationella energiorganet (IEA) om utsläpp från cement och stål · worldsteel (världens stålorganisation) om ståltillverkningens klimatpåverkan · Tyska miljömyndigheten (Umweltbundesamt) om marktätning: I Tyskland är omkring 45 % av bebyggelse- och trafikytorna tätade.
Vår tomt ligger i byn Skovby nära Søby på norra Ærø. Det är en öppen naturtomt med gott om plats och himmel. På tomten står redan en gammal potatiskällare.
Den karaktären vill vi bevara. Därför planerar vi trädgården så naturnära som möjligt:
Grunden är en byggsten. Till den hör fler beslut – och för att det ska vara tydligt vad som redan är gjort och vad som fortfarande är planerat anges status för varje punkt:
Verifierade värden – till exempel för energiförbrukning eller CO₂-avtryck – finns först när huset står och har mätts eller beräknats. Huset ska enligt planen resas i januari 2027, och uthyrningen börjar våren 2027. Mer om konceptet på sidan Hållbarhet.
I byggdagboken berättar vi hur vi bestämde oss för skruvgrunden: Varför vårt hus står på skruvar i stället för betong.
Den 21 och 22 oktober 2026 undersökte företaget Fremtidens Fundament marken vid flera mätpunkter på vår tomt i Skovby och skruvade i provpålar. Bilder och situationsplanen med mätpunkterna hittar du i avsnittet Markundersökningar på vår tomt.
Inte automatiskt. En skruvgrund behöver ingen betong för själva grunden, nästan inget markarbete och tätar mycket lite mark. Å andra sidan är den av stål, vars tillverkning också kräver mycket energi och orsakar CO₂-utsläpp. Vilken lösning som totalt sett blir bäst beror på stålmängd, tillverkning, transport, livslängd och den betonglösning man jämför med. För marken och tomten är ingreppet med skruvpålar oftast klart mindre.
Livslängden beror framför allt på korrosionsskyddet (till exempel varmförzinkning), stålets godstjocklek och marken – till exempel fukt och salthalt. Tillverkare och konstruktörer dimensionerar pålarna för byggnadens planerade livslängd. Vi anger medvetet inget generellt antal år.
Ja. Framför allt lätta byggnader som trähus grundläggs ofta på punktfundament, till exempel skruvpålar. Det kräver lämplig mark, en geoteknisk undersökning och en konstruktionsberäkning. Huset står då något upphöjt på upplagen, med luft under.
Ja, trähus är förhållandevis lätta och står bra på enskilda upplag. Det viktiga är en konstruktion som fördelar lasten ordentligt på pålarna, och att antal, avstånd och djup för pålarna följer beräkningen. Hos Dansk Cottage placeras prefabricerade trämoduler på höjdjusterbara upplag.
I princip ja. Med lämplig utrustning kan skruvpålar skruvas upp igen. Stålet kan sedan återanvändas eller återvinnas, och marken förblir till stor del orörd. Hur väl det lyckas i det enskilda fallet beror på pålarnas skick och på marken.
Eftersom Dansk Cottage byggs på en naturtomt på omkring 3 300 kvadratmeter vars karaktär vi vill bevara. En skruvgrund passar vårt trähus av prefabricerade moduler, kräver ingen stor byggrop och tätar nästan ingen mark. Markundersökningarna i oktober 2026 var grunden för det.
Dansk Cottage ska bli en plats att andas ut på: ett trähus i Skovby, omgivet av äng, fruktträd och den vida himlen över Ærø – och ett hus som tar så lite som möjligt från marken det står på.
Dansk Cottage är tillgängligt från våren 2027.
Vi använder Google Analytics för att analysera hur vår webbplats används. Dina uppgifter överförs då till Google. Det sker bara med ditt samtycke. Mer i vår integritetspolicy
